Försvaret, som försvann. Sailing the cyber sea. Medborgare!

Jag tror väldigt många vet, att vårt försvar på ett femtontal år har reducerats avsevärt enligt beslut av regeringen.

I ekonomiska termer i förhållande till BNP handlar det om minst 50 procents minskning av försvarsanslaget.

Försvarsmakten är en del av vår utrikespolitik. Man kan betrakta försvaret som en boxares högernäve, som endast används då det är lämpligt. I utrikespolitiken behöver man kunna lösa konflikter mellan ”stridande viljor”. Då är det tryggt att kunna sätta makt bakom orden, om behov av detta uppstår. Motparten bör ju också  känna till detta förhållande.

I dag har vi inte tillräckliga resurser för att militärt hävda vår integritet eller vårt territorium.

Det totalförsvar som vi hade, bestående av en million man i krigsförband, en million man i de frivilliga fösvarsorganisationerna, civilförsvaret och hela samhällets civila resurser, är raserat.

Totalförsvaret kunde mobiliseras på 24 timmar till på ca 10 dygn. Alla soldater i förbanden hade inte den modernaste utrustningen, men detta var ändå tillräckligt för Sverige under det kalla kriget. Omgivningen hade respekt för vår förmåga. Starka pojkar behöver inte slåss. Vi kunde hävda vårt oberoende med tillräcklig kraft för att någon skulle vilja syna oss i sömmarna.

Hur ser försvaret ut i dag, i denna stund?

Vi har till en ringa del behållit det bästa av det ”gamla” försvaret. Det vi har är så vitt jag förstår av god kvalité, men av för liten kvantitet. Vi är idag i försvarshänseende i en situation. som kan jämföras med den som vårt land hade inför andra världskrigets utbrott. Väldigt dåligt förberedda för vad som komma skall.

Det gäller både personal och materiel. Värnplikten är nedlagd. Vi satsar de militära resurser vi har för att i första hand genomföra  operationer utomlands.

Vi har inte tillräckliga resurser för att hävda vårt lands integritet om det blir konflikter i vårt närområde. Jag tänker på miljökatastrofer, utifrån kommande grov brottslighet, terrorism, cyberattacker mot olika samhällsviktiga datasystem, kränkningar av svenskt territorium och krigshandlingar mot Sverige.

Fredsforskare har framfört att ett litet land som Sverige med en hög teknisk standard och en väl utbildad befolkning bör skaffa sig ett starkt skalförsvar. Det är ett försvar som består av stående sjöstridskrafter, stridsflygplansförband och pansarförband.  Dessa bör     bemannas av fast anställda befäl och meniga soldater och sjömän. Värnplikt borde sedan göras av alla svenska män och kvinnor i sex till tolv månader. De skall under denna tid lära sig att tjänstgöra i det övriga totalförsvaret, som måste mobiliseras till sin helhet eller till delar i det fall vårt land råkar i någon slags konflikt.

Vad bör vi göra för att råda bot för de brister som finns i vårt försvar?

Det finns i dag skrivna rapporter som beskriver det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och i övriga världen. Dessa är illavarslande. Jag hoppas de analyseras noggrant av regering och riksdag.

Det finns oerhört kunniga människor, som kan tala om vad som behöver göras för att vi skall få ett modernt försvar i tiden. Ingår rätt människor för detta ändamål i den sittande försvarsberedning, bör man fråga sig?

Några saker är dock ganska säkert. Försvaret är inte rätt dimensionerat för att skydda Sverige och eller de länder vi har åtagit oss att bistå militärt i fall de råkar ut för en konflikt. Det är tveksamt tycker jag om vi skall satsa militära resurser för att uppträda utanför Europa med krigsförband. Rejäla resurser behöver avdelas till att utreda cyberhotet och skydda samhället mot detta. Vi medborgare borde få en lämpligt utformad skrift som beskriver Sveriges försvar, mål och medel. Det har man gjort förr, ”Om kriget kommer” hette en av dem. Information ger möjlighet till medbestämmande. Till allt detta krävs det sannolikt en rejäl ökning av försvarsbudgeten.

Medborgare gör din röst hörd. Detta är inte en ”privatsak” för ett fåtal.

Till sist; Medborgare, låt oss se till, att Sveriges finansminister inte ägnar sig åt vilket försvar vi skall ha. Det har hittills gått väldigt illa. Han bör överlåta detta till de som kan sådant. Han skall sköta landets ekonomi för det gör han bra.

Björn F

 

Statsministern och visionerna. Medborgare!

Riksdagens högtidliga öppnande har hållits. Konungen talade om framtiden och att bygga landet för kommande generationer, men vad sa egentligen vår statsminister. Trots att han någorlunda höll sig till retorikens grundregler, så blev hela anförandet ganska luddigt. Alla så kallade problem skulle behandlas och eventuellt lösas under det kommande riksdagsåret. De flesta resonemangen var mycket kortsiktiga.

Röstfiskandet lyste igenom. Visionerna lyste dock med sin frånvaro. Jag anser detta vara mycket allvarligt.

Vårt lands långsiktiga utveckling och säkerhet riskeras.

Förlåt dem, ty de veta icke vad de göra.Så sa Jesus. Det är väl så att våra valda ombud i riksdag och regering gör så gott de kan, men för mig räcker inte detta.

Det är ingen, som vet vad, som väntar oss här i Norden i framtiden vare sig ekonomiskt säkerhetspolitiskt eller annat. Det vi får oss till livs är kvalificerade kortsiktiga gissningar. Man måste planera på längre sikt för att på bästa sätt möta kommande svårigheter och överraskningar. Detta startar man genom att sätta upp mål.

Ha visioner!

Vilket Sverige vill vi ha om hundra år?

Skall Norden då vara en union eller ett rike,eller? Hur kommer det att vara med Europa? Hur skall levnadsförhållandena för människorna bli? Kommer matproduktionen att räcka till att mätta alla människor med tanke på den befolkningstillväxt, som råder på jorden? Är nuvarande ekonomiska system anpassningsbart inför framtiden? Vad kommer att hända med vårt klimat? Kan vi påverka detta eller måste vi anpassa oss, i så fall hur? Hur stor är risken för en allvarlig världsomspännande konflikt (krig)? Hur ser riskerna ut för en konflikt i vårt närområde?

Ja frågeställningarna är många. Många fler än jag skisserat. Fördelen med planer är att de kan ändras och man kan diskutera runt dem. Inga planer inget av detta!

Det finns många detaljkunniga personer inom de flesta områden, som behöver belysas för svara på frågan som löd: Vilket Sverige vill vi ha om hundra år?

Jag anser att det är en viktig uppgift för riksdag och regering att svara på denna fråga. Det bör finnas övergripande mål att sträva mot. Mål, som kan ligga till grund för åtgärder och verksamhet, som måste genomföras på ett sådant sätt, att vår kultur överlever och utvecklas enligt våra normer och värderingar.

Björn F

Hur används vår inbetalda skatt? Medborgare!

 Skatt är per definition ett tvångsbidrag till det allmänna utan direkt motprestation från dess sida. Den är tänkt att användas för vårt gemensamma behov av försvar, utbildning av det uppväxande släktet, kultur, sjukvård, infrastruktur (vägar, hamnar, flygfält, elförsörjning, telekommunikation) samt ett socialt skyddsnät för dem som så behöver. Skatt betalas efter var och ens bärkraft. Vi röstar med jämna mellanrum om bland annat vår skattebörda.

Det har på senare tid visat sig att några statliga myndigheters chefer m. fl. är fullständigt okunniga om vad de skall använda våra skattepengar till. Vidlyftiga personalfester har anordnats för mångmiljonbelopp. Vi talar om våra skattepengar, medborgare!  De är ofta förvärvade med hårt arbete. Myndigheterna anställdas agerande i detta fall är helt oacceptabelt.

Jag anser att ansvar skall utkrävas av dem som utnyttjat  våra skattepengar på detta vis. Jag  förutsätter att vår regering, statsministern, tar tag i frågan. I annat fall måste detta komma till domstol genom att vi medborgare agerar.

Dessutom; återinför anställningsformer i statens tjänst så att tjänstemannaansvar kan utkrävas.

Björn F